Barnkalas för en åttaåring – inte det lättaste

Mitt i vardagen kommer sådana där milstolpar i livet som får en att stanna upp och verkligen reflektera över hur snabbt livet går. För mig var den senaste av dessa milstolpar min dotters åttaårsdag – herregud vad hon har växt upp snabbt! Rent logiskt vet jag att det har gått åtta år sedan vi åkte in på BB, men i hjärtat känns det som att hon fortfarande borde krypa runt på alla fyra här hemma…

En sådan viktig dag måste ju i alla fall firas ordentligt! Men att anordna ett barnkalas för en åttaåring visade sig vara lättare sagt än gjort. Tidigare år har jag mer eller mindre kunnat komma med ett förslag på vad vi ska göra på kalaset, så har hon accepterat det och tyckt att det verkat roligt (liksom gästerna, har det verkat som). Men tydligen har vi nu passerat någon magisk gräns, för i år rynkade hon på näsan åt att ha maskeradkalas hemma. Kanske har hon kommit upp i den åldern då hon börjar jämföra sitt eget kalas med de andra barnens, sina egna leksaker med vad alla andra har, och så vidare… Dottern ville i alla fall helst av allt ha sitt kalas på Gröna Lund (som vi ju hade besökt när de öppnade för säsongen, så hon var sannolikt påverkad av den upplevelsen). Jag själv fick lite lätt panik bara vid tanken på logistiken (och kostnaden) bakom att lotsa ett tiotal åttaåringar genom centrala Stockholm och runt på ett nöjesfält en halv dag. Även med andra föräldrars hjälp (vilket hade varit en förutsättning) är det inte något jag gärna utsätter mig själv för. Som tur är finns det många andra alternativ om man vill göra någon särskild aktivitet på sitt kalas – för det verkar vara den senaste trenden. Dottern och jag kunde till slut komma överens om en kompromiss, och det slutade med ett barnkalas på O’Learys i Kista. Där kan man faktiskt både åka gokart och bowla, men barnen är fortfarande lite för små för att åka gokart, så det blev bowling. Det kändes faktiskt ganska skönt att kunna lämna över det mesta gällande arrangemanget till någon annan – restaurangen ordnade med matbuffé och glassbuffé, som alla barnen högg in i efter att ha spelat bowling i någon timme. För många av dem var det första gången någonsin de spelade bowling, så det känns kul att dotterns kalas kommer att bli något de antagligen minns och kommer att prata om i klassen framöver. Det blev ett väldigt lagom kalas på ett par timmar – jag tror varken barn eller föräldrar hade orkat så mycket mer. Dottern var i alla fal nöjd – och det är ju det viktigaste!